Rådgivning betaltider

Varje dag vässar företag sina affärsmodeller för att kunna erbjuda bättre varor och tjänster än konkurrenterna. Tid är en viktig faktor eftersom ingen köpare vill behöva vänta längre än nödvändigt.

Det ironiska är att pengar, som kan röra sig blixtsnabbt i den digitala infrastrukturen, ibland tycks vara det som är svårast att flytta. Många små företag tvingas vänta orimligt länge på att få betalt för de varor och tjänster de levererar.

För Christoffer Lewinowitz och hans kollegor på Företagarnas juridiska rådgivning är det inte ovanligt att få samtal om betaltider från upprörda och frågande medlemmar.

− Det handlar oftast om att ett stort företag meddelat dem att de hädanefter kommer att betala senare, till exempel nittio eller till och med 120 dagar i stället för trettio. Företagen menar att de ställs inför fullbordat faktum, säger han.

Många mindre företag är underleverantörer och upplever sig stå i beroendeställning till storföretagen. Därför är det svårt att få någon att vilja träda fram och berätta. De är helt enkelt oroliga för att det ska skada deras affärsrelationer. Att det verkligen förhåller sig på det viset styrks av Intrums European Payment Report. I den uppger tre fjärdedelar av de svarande ekonomicheferna och företagsledarna att de pressas att acceptera längre betalningstider än vad de känner sig bekväma med.

− När företagare ringer till oss på den juridiska rådgivningen undrar många om det verkligen får vara så här. Kan man verkligen bara förlänga betaltiderna? Vårt svar är då att ja, det går. Det råder avtalsfrihet, säger Christoffer Lewinowitz.

För mindre och växande företag innebär de långa betaltiderna ett allvarligt problem. Det är kostsamt och ofta krångligt för dem att finansiera krediter för att säkra att det finns pengar i kassan. Detta samtidigt som de stora företagen låter sina leverantörer fungera som bank så att deras motsvarande kostnader minskas.

− Som rådgivare kan vi bara betona att det är viktigt att förebygga betalningsproblem genom att skriva in betaltiden i avtalen och förhandla så att den inte blir längre än 30 dagar, enligt 2a § räntelagen, men det är så klart svårt om man utsätts av press från en viktig kund. Då krävs förändringar på samhällsnivå, som arbetet med att få företag att ansluta sig till uppförandekoden som Föreningen för effektiva affärstransaktioner inom näringslivet tagit fram, säger Christoffer Lewinowitz.

En snarlik problematik är att tiden mellan den överenskomna betalningstiden och den faktiska betalningen skiljer sig åt. Även i det avseendet visar European Payment Report från Intrum att gapet ökar och är ett problem.

− Det finns oseriösa företag som aldrig haft för avsikt att betala. Det händer att vi får samtal från företagare som är uppgivna för att de blivit lurade. Det är däremot en annan sak om företag slirar med betalningen och inte följer överenskommelser. Då gäller det att redan från början vara tydlig med att man inte accepterar försenade betalningar. Därför brukar vi alltid arbeta med dröjsmålsränta och de avgifter som finns att ta till, säger Christoffer Lewinowitz.