Betaltider

Bakgrund

Bakgrund

Effektiva affärstransaktioner är avgörande för likviditeten i företag och svensk konkurrenskraft

EU-kommissionen har tidigare uppmärksammat problemet med långa betaltider och sena betalningar varför kommissionen den 16 februari 2011 antog direktivet (2011/7/EU) i syfte att korta betaltider. Sverige behandlade detta i utredningen Snabbare betalningar (SOU 2012:11) och Propositionen 2012/13:36. Propositionen antogs och i samband med detta så tillkännagav riksdagen att regeringen skulle återkomma med förslag på åtgärder som kortar betaltider och motverkar betalfrister längre än trettio dagar mellan näringsidkare. Motsvarande tillkännagivande upprepades 2013.

Efter regeringsskiftet har Näringsdepartementet med Mikael Damberg som Näringsminister utrett frågan om betaltider vidare och även haft dialog med delar av näringslivet. Den 1 december 2015 tillsatte Näringsdepartementet en internutredning i syfte att utreda betaltidernas utveckling i Sverige samt en jämförelse med andra länder inom EU. Utredningen visade att betaltiderna i Sverige haft en negativ utveckling och tappat i förhållande till andra länder inom EU. Medelvärdet av betaltider hade ökat från 27 dagar till 30 dagar sedan 2006, dvs en mer än 10% försämring. Även Intrum Justitias årliga betaltidsundersökningar har visat på samma försämringar i Sverige. Det kan samtidigt konstateras att i de delar av näringslivet där missbruket av dominerande ställning är som störst har betaltider nått nivåer av över 90-120 dagar som regel. Ibland upp till 180 dagar. Detta döljs dock tydligt i mätningar där endast medelvärde redovisas, samtidigt som olika former av kringgående och alternativa metoder för att släpa med betalningar blivit allt mer etablerade i Sverige. EU-kommissionens kartläggning från augusti 2016 belyser samma problem med betoning på att dominerande företag utnyttjar sin ställning och förlänger betalningar och/eller betalar för sent då de vet att leverantören inte kommer vidta några åtgärder för att stävja missbruket. Underleverantörer nödgas in i olika finansieringslösningar och system där de åläggs avgifter för att få vara leverantör och där de kan köpa sig kortare betaltider mot relativt höga avgifter.

I ett försök att få till stånd en frivillig lösning inom näringslivet kallade Näringsminister Mikael Damberg i januari 2017 till sig ett antal större företag för att uppmana dem att arbeta fram en lösning som leder till kortare betaltider. Om denna lösning inte fanns på plats inom 6 månader skulle Näringsdepartementet överväga att lägga fram en skärpt lagstiftning som reglerar betaltider. Sedan dess har samtal förts mellan storföretagen och ett antal branschorganisationer. Ett förslag till en uppförandekod, som accepterades av berörda organisationer, togs fram av storförtagsgruppen i slutet av 2017 som ett underlag till självreglering. Därefter har det inte synliggjorts några initiativ hos storföretagen, i syfte att efterleva den uppförandekod och viljeförklaring som de själva utfäst.

I nuläget är lagförslaget om ett krav på rapportering syftande till transparens om betalningstider under remiss. Detta ska ställas mot riksdagens beslut och ambition om att regeringen ska lägga fram ett lagförslag som är tvingande med en takgräns eller en långt striktare lagstiftning för betaltider om max trettio dagar för alla företag. Svårigheterna att nå en självreglerande lösning enbart genom en uppförandekod visar på frågans komplexitet, där övervägande skäl talar för att ytterligare åtgärder kan behövas för att på ett verkningsfullt sätt korta betaltiderna inom näringslivet.

Ett rapporteringskrav är i grunden en mycket försiktig åtgärd jämfört med många andra EU-länder som valt en betydligt striktare väg än Sverige. Ofta med en maxgräns för antal betaldagar i lagstiftningen, såväl som tillkommande kompletterande insatser inom näringslivet med reglerande uppförandekoder för att skyndsamt stävja problematiken. Vi ser därav ett behov av en fortlöpande dialog med storföretagen om hållbara affärstransaktioner, vilket föreningen avser att ägna tid för. Den strukturella förändring som sker inom näringslivet ställer allt högre krav på väl fungerande samverkansformer, låga transaktionskostnader, effektiva penningflöden och trygg finansiering. Därför är det också viktigt att arbetet med att förbättra företagens finansieringsmöjligheter ständigt utvecklas och att näringslivet hittar samverkansformer för att föra en sådan dialog framåt. Här kan Föreningen för effektiva affärstransaktioner vara en viktig aktör.

Det finns en direkt koppling mellan problemen med långa betaltider och svårigheterna att få bankkrediter. Här finns också behov av en rad åtgärder som skapar bättre transparens, balans och konkurrens på bankmarknaden. Detta inkluderar en rad åtgärder från bättre statistik, till ökad transparens av riskvikterna samt amorterings- och kapitaltäckningskrav i linje med övriga EU-länder.

Sverige är också ett framstående land inom den nyskapande tekniken för Techindustrin, med främst kryptovalutor och Blockchain, som möjliggör effektivare affärstransaktioner inom näringslivet. Samtidigt som nya digitala valutor och samverkansformer utvecklas i en rasande fart är det viktigt att hitta instrument för att kartlägga och fortlöpande följa upp betalningsströmmar, som är en av de viktigaste drivkrafterna för ett sunt och livskraftigt näringsliv. Statistiken kommer att hjälpa oss att forska och förstå finansiella mekanismer inom näringslivet, något som kommer att bli värdefullt med tanke på den utveckling som just nu sker till andra typer av betalningsströmmar som kommer att revolutionera marknaden inom en snar framtid inte bara för finansiella tjänster utan även på kapitalmarknader, försäkringar, myndigheter, hälsa, utbildning och en rad andra konsumenttjänster.

Trots den strukturella förändring och utveckling mot effektivare affärstransaktioner som sker inom andra sektorer, har rimliga betaltider inom näringslivet blivit ett reellt problem under de senaste åren för många underleverantörer. Stora företag utnyttjar sin dominerande ställning inom ramen för en affärsuppgörelse med likviditetsproblem som följd. Ett modernt och konkurrenskraftigt näringsliv bygger på ömsesidigt förtroende med hållbara och goda relationer där företag skapar värde inom globala och nationella värdekedjor. Väl fungerande ramvillkor och relationer mellan företag i näringslivet är därför långsiktigt avgörande för svensk konkurrenskraft. 

I syfte att möta den strukturella förändringen som sker på marknaden och samtidigt sätta fokus på vikten av effektiva affärstransaktioner, har Föreningen för effektiva affärstransaktioner inom näringslivet bildats. Föreningen är bildad av Almega, Svenska Teknik&Designföretagen, Fordonskomponentgruppen FKG, Svensk Industriförening Sinf och Företagarna. Föreningen är öppen för ytterligare medlemmar som delar syftet. Föreningen avser att sprida kunskap om det viktiga arbetet med att förbättra företagens finansieringsmöjligheter genom väl fungerande samverkansformer, låga transaktionskostnader, effektiva penningflöden och trygg finansiering. Effektiva affärstransaktioner är en del av ett ansvarstagande och ett hållbart näringsliv.